Det finns tre väletablerade sätt som man kan behandla hypertyreos hos katt på. Din veterinär kommer att ta hänsyn till en rad olika faktorer (se nedan), för att i samråd med dig ta beslut om vad som är lämpligast för just din katt. Målet med behandlingen är att katten ska återfå en normal ämnesomsättning, samt att minska risken för följdsjukdomar, som hjärtsjukdom och högt blodtryck.
Katten ges ett läkemedel dagligen, vilket hämmar bildandet av sköldkörtelhormon, så att nivåerna normaliseras och sjukdomen hålls i schack. Medicinsk behandling kan användas både för stabilisering av sköldkörtelfunktionen inför annan behandling samt som långtidsbehandling av hypertyreos. Detta är en lättillgänglig behandling som även är reversibel, vilket betyder att behandlingen kan justeras och även avbrytas vid behov. Katten behöver inte skrivas in på djursjukhus, men uppföljande provtagningar krävs, för att fastställa att katten får rätt dos av läkemedlet och att sjukdomen är välkontrollerad. Vid en alltför kraftig hämning av sköldkörteln kan dosen minskas, och om sjukdomssymtomen återkommer, trots att katten får sin medicinering enligt ordination, kan dosen istället behöva ökas. Kostnaden är låg, men behandlingen är livslång.
Via en injektion av radioaktivt jod förstörs den onormalt fungerande sköldkörtelvävnaden. Behandlingen utförs endast vid ett fåtal specialistinstanser i landet, och kräver att katten skrivs in under en period i samband med injektionen (vanligen minst 7 dagar). Katten behöver inte sövas i samband med injektionen. Det rekommenderas att katten stabiliseras med hjälp av medicinsk behandling innan den behandlas med radioaktivt jod. Behandlingen är inte reversibel, vilket betyder att man inte kan få den ogjord när injektionen väl har genomförts. Det är sällan katten återfår symtom på hypertyreos efteråt, men det kan förekomma att sköldkörteln blir alltför kraftigt hämmad. I de senare fallen kan katten komma att behöva tillskott av sköldkörtelhormon efteråt. Kostnaden för denna behandling är hög.
Vid denna behandling opereras den förändrade sköldkörtelvävnaden bort. Detta kräver en erfaren kirurg och möjligheter till vård efter operationen. Inte heller denna behandlingsmetod är reversibel, för när väl sköldkörtelvävnaden har tagits bort kan den inte sättas tillbaka. Ingreppet kräver att katten sövs (fullständig narkos), och den får vanligen stanna på djursjukhuset i 1-10 dagar efteråt, beroende på om den får några komplikationer efter ingreppet. Det rekommenderas att katten stabiliseras med hjälp av medicinsk behandling innan den behandlas kirurgiskt. I vissa fall har katten även så kallad ektopisk sköldkörtelvävnad på andra ställen i kroppen än i själva sköldkörteln (t.ex. i brösthålan), och då kan det hända att katten fortsätter att uppvisa symtom på hypertyreos även efter operationen. Ibland får katten istället en underfunktion i sköldkörteln efteråt (t.ex. om båda sidorna av sköldkörteln tas bort), och då behöver den tillskott av sköldkörtelhormon efter operationen. Kostnaden för denna behandlingsmetod är oftast medelhög, men det beror på hur länge den behöver stanna på djursjukhuset efteråt.
Oavsett vilken behandlingsmetod som väljs skriver veterinären vanligen först recept på medicinsk behandling till att börja med, under cirka tre veckor. Syftet med detta är att så snabbt som möjligt få ner din katts sköldkörtelhormonvärden till en normal nivå. Det möjliggör även att en eventuell bakomliggande njursjukdom kan upptäckas innan ett irreversibelt behandlingsalternativ väljs, vilket är fördelaktigt då det kan påverka prognosen. Det är viktigt att ni kommer tillbaka på återbesök i slutet av den initiala behandlingsperioden, för att tillsammans med veterinären utvärdera hur katten svarat på behandlingen, både gällande de kliniska symtomen och blodprovsvärdena. Utifrån detta kommer ni sen att diskutera långtidsprognos och vilka behandlingsstrategier som kan vara aktuella för din katt.
Om katten ska fortsätta behandlas medicinskt med tiamazol, innebär det att sjukdomen inte botas, utan endast hålls under kontroll med hjälp av läkemedlet. Din katt kommer därmed att behöva behandling resten av livet. Titta gärna på videon nedan för tips gällande hur du ger din katt tabletter.
Om din behandlande veterinär rekommenderar långtidsanvändning av tiamazol, är det viktigt att kontrollera resultat och symptom med jämna intervall. Klinisk undersökning och blodprover kommer att krävas efter 3, 6, 10 och 20 veckor för att säkerställa att din katt får en korrekt dos.
Efter dessa inledande besök och när din behandlande veterinär känner sig nöjd med behandlingsresultatet är det oftast tillräckligt med ett återbesök ungefär var tredje månad. Trots att katten är väl inställd på sin medicinering kan förändringar ske, som kräver en dosjustering.
Se återbesöken som ett bra tillfälle att få en hälsokontroll på din katt. Sjukdomar och besvär blir vanligare med högre ålder.
Tiamazol kommer att minska eller eliminera symptomen på hypertyreos så länge din katt behandlas, men sjukdomen blir inte botad. Även om du märker en påtaglig förbättring av din katts hälsotillstånd, ska du inte sluta med tabletterna.
